Kan Maria Larsson vara nöjd?

Minister Maria Larsson

Minister Maria Larsson

En rad inflytelserika makthavare, däribland Kofi Annan, före detta generalsekreterare för FN, föreslår att den globala narkotikapolitiken måste läggas om eftersom den nuvarande har misslyckats på de flesta punkter. Barn- och äldreminister Maria Larsson kallar Kofi Annan för ”cannabislobbyist”. Men vad står hon själv för?

I en analys över hur den nuvarande narkotikapolitiken fungerat på globala nivå konstaterar man att den har misslyckats. Missbruket ökar, kriminaliteten växer i dess spår och på flera håll hotar narkotikakarteller hela staters själva existens på grund av de enorma inkomster droghandeln ger.

Gruppen, Kofi Annan deltar i, Global Commission on Drug Policy, pekar också på hur den nuvarande narkotikapolitiken slår extremt hårt mot de enskilda missbrukarna med omfattande smittpridning av hiv/hepatit, andra infektioner, långa fängelsestraff, överdoser och för tidig död som följd. Något måste göras, menar gruppen, och detta något kan inte vara ännu större satsningar på repressiva metoder och polis och militär. Istället föreslår gruppen att man legaliserar vissa droger, tar bort det enkelspåriga repressiva tänkandet och istället genomgör omfattande satsningar på vård och behandling. Detta är en effektivare väg att minska missbruket och dess skadeverkningar på.

I en debattartikel i Expressen avfärdar barn- och äldreminister Maria Larsson (kd) Kofi Annan som ”cannabislobbyist”. Att Global Commission on Drug Policy övertygande visar att den nuvarande politiken, om målet är att minska missbruk och dess skador, faktiskt inte fungerar bryr hon sig inte om. Maria Larsson bemödar inte de internationella erfarenheterna en tanke. Hon menar att den svenska repressiva politiken mot narkotika och narkotikaberoende personer är inte behöver förändras.

När det gäller narkotikapolitik och synen på narkotikaberoende människor sitter de flesta svenska politiker fast i ett och samma spår som man gjort sedan början på 80-talet. Man vågar inte tänka om och tänka nytt, istället intalar man sig att allt fungerar bra trots att de flesta siffror visar att det inte stämmer. De narkotikarelaterade dödsfallen ökar från en redan hög nivå, antalet tunga narkotikamissbrukare ökar stadigt trots de höga dödstalen, antalet hepatitinfekterade intravenösa missbrukare ligger bland de högsta i Europa. Under lång tid har de politiska partierna vetat om detta men valt att bortse från det. Istället har man fokuserat på att de svenska ungdomarna i lägre grad än i andra länder har testat narkotika. Nu börjar även denna den svenska narkotikapolitikens sista lyckade exempel att falla. Nya undersökningar visar nämligen att antalet ungdomar som testar narkotika ökar och ökar kraftigt.

Maria Larsson och den regering hon sitter i ska årligen satsa 260 miljoner i drogförebyggande arbete. Målet är att minska antalet ungdomar som testar droger. Det är bara det att antalet ungdomar som testar droger inte har något att göra med hur många personer som utvecklar ett tungt missbruk. Det är andra faktorer som påverkar det. Det vet Maria Larsson. Men hon låtsas inte om det.

Det råder inga tvivel om att cannabis skapar psykisk ohälsa hos dem som använder det för mycket. Det råder heller inga tvivel om att alkohol gör det .

Sverige har genomfört en extremt framgångsrik harm reduction-politik på alkoholområdet. Man gjorde det för att man vågade tänka nytt och annorlunda. Man insåg att ett totalförbud inte höll och införde motbok och ett statligt Systembolag, allt under Nykterhetsrörelsens starka protester. Så här i efterhand måste man säga att det var en framgångsrik politik, att våga annat än att säga nej och ropa på mer förbud. Tänk om Mara Larsson och andra politiker vågade tänka nytt även på narkotikaområdet. Under tiden hon inte göra det står hon som representant för en politik som genererar en ökande smittspridning bland missbrukare, ett ökande missbruk och en ökande narkotikadödlighet. Kan hon vara nöjd med det?

Text: Per Sternbeck

Bild: Johan Ödman

Samarbetspartners

Följ oss