Jag närde en gång en illusion om att svensk psykvård hade ambitionen att på bästa sätt bemöta en hjälpsökande människa. Idag börjar jag undra om syftet kan vara att bryta ned den som kommer ytterligare lite till så att man har någon att vårda.
Den svenska självmordsstatistiken måste hållas på en jämn nivå. Någon lista måste vi väl toppa om vi inte får vinna schlagerfestivalen varje år… eller?
Hur fan ska vi skrämma bort den här enerverande människan, så vi slipper ha honom drällande på avdelningen. Då måste vi ju vårda honom dessutom. Usch, så jobbigt… eller?
Vad kul! Honom ser vi till att behålla ett tag så vi får vårda honom riktigt ordentligt! Vi hårdvårdar honom riktigt rejält så han kommer tillbaka snart, han verkar ju så trevlig… eller?