Ansvaret vid metabola avvikelser vilar på psykiatrin

Kan min medicin leda till att jag går upp i vikt? Vad kan jag i så fall göra för att förebygga det? Finns risk för andra biverkningar? Och var går gränsen för när dessa inte uppväger nyttan med medicinen? Det är frågor som patienter och anhöriga bör ställa till den behandlande läkaren vid ordination av antipsykotisk medicin. Det menar sju specialistföreningar inom läkarförbundet, som tillsammans utformat riktlinjer för hur metabola avvikelser kan förebyggas, upptäckas och minskas.

Studier visar att det finns en stor överdödlighet bland personer med allvarliga psykiska sjukdomar som psykossjukdomar och bipolär sjukdom. Vanligt förekommande när det gäller dessa sjukdomar är övervikt, diabetes, höga blodfetter och hjärt-kärlsjukdomar. Det kan leda till metabolt syndrom, vilket innebär att man har flera av dessa symtom. För lite motion, dålig kosthållning och antipsykotisk medicin sägs vara det som bidrar till det.


—Det finns rapporter om metabola avvikelser innan vi hade psykofarmaka. Men det är framför allt under de senaste tio åren, i samband med att andra generationens antipsykotiska mediciner kom, som problemen uppmärksammats, säger överläkare Dan Gothefors vid Karsuddens sjukhus och Svenska psykiatriska föreningens kontaktperson i dessa frågor.

Särskilt allvarligt är viktökning hos unga personer eftersom den kan gå fort med stora hälsorisker som följd. Det här är ett stort problem som inte blir bättre av att sjukvården inte sällan missar somatiska sjukdomar hos personer med allvarlig psykisk sjukdom, menar Dan Gothefors.

—Det finns en stor överdödlighet bland dem som har allvarlig psykisk sjukdom och den enskilt största riskfaktorn är självmord. Får inte dessa personer hjälp och behandling leder det till en kraftig ökad risk för social utslagning och självmord. Men sjukvården måsta ta det fulla ansvaret för den behandling man sätter in, alltså både den psykiska och den fysiska, säger Dan Gothefors.

Det är den psykiatriska verksamheten som ska ha ansvaret för att det finns ett fungerande samarbete med andra specialiteter så att personer med allvarlig psykisk sjukdom ska få tillgång till den sjukvård de har rätt till menar de sju specialistförbunden i sina riktlinjer, antingen genom egna insatser eller genom att samarbeta med andra vårdgivare. I det ansvaret ingår att informera patienter som får antipsykotisk medicin om risker och vad man kan göra för att minska dessa, som till exempel att byta till andra mediciner. Därtill bör det göras screening för att upptäcka riskpatienter och de som har en ökad risk bör dessutom få en hälsoprofil och hälsosamtal, liksom en uppföljning av dessa. Och i fall man utvecklat metabolt syndrom måste det behandlas. Det ansvaret vilar på verksamhetschefen vid den psykiatriska enheten, förklarar Dan Gothefors.
—Den personen ska se till att det finns samarbetsformer med kroppssjukvården så att dessa personer får hjälp. Det ska inte gå att hänvisa till att andra ska ta det ansvaret.

Riktlinjer: www.svenskpsykiatri.se .

Text: Tommy Engman

Samarbetspartners

Följ oss