Riksförbundet för hjälp åt läkemedels- & narkotikabrukare
För ett samhälle utan social diskriminering
Regeringen satsade en kvarts miljard på att förbättra vårdkedjan för ungdomar på glid. Fyra år senare stod det klart att satsningen inte gett något resultat – ungdomarna i projektet återföll lika mycket i brottslighet och hamnade lika ofta på institution som andra ungdomar i liknande situation. En tungt vägande orsak: De inblandade myndigheternas oförmåga till samarbete. Det hävdar sociologen Goran Basic som i dagarna lägger fram en ny avhandling vid Lunds universitet.
Läs mer här.
En betydande förbättringspotential – det är det diplomatiska omdömet från två internationella experter som utvärderat patientcentreringen i den svenska sjukvården. Läs mer i Läkartidningen.
Allt fler familjer tar hjälp av mediciner för att få barnen att somna. Mellan 2006 och 2011 ökade antalet barn och ungdomar upp till 19 år som fick sömnmedel från 5 170 till 13 991 personer. Det framgår av siffror som Socialstyrelsen tagit fram åt SvD.
Under femårsperioden ökade de starkare läkemedelsgrupperna bensodiazepinderivat (till exempel Valium, Sobril) och bensodiazepinbesläktade medel (till exempel Stilnoct, Imovane) med nästan 150 procent respektive 13 procent. Men den stora ökningen står användningen av melatoninläkemedel för, och få främst Circadin. Sömnmedlet introducerades för fyra år sedan – och efter det har utskrivningen pekat brant uppåt.
RFHL, Riksförbundet för Rättigheter, Frigörelse, Hälsa och Likabehandling har polisanmält beroendecentrums metadonsektion i Uppsala för misshandel och tjänstefel gällande deras behandling av patienten Ekaterina Jonasson.
Ekaterina Jonasson har de psykiatriska diagnoserna Asperger, ADHD, tvångssyndrom, bipolaritet och personlighetsstörning. De olika diagnoserna påverkar Ekaterinas på sedvanligt sätt för varje diagnos där man kan se att de förstärker varandra. Diagnosernas verkningar försämrades ytterligare 2007 när Ekaterina misshandlades med grovt våld mot huvudet vilket ledde till en blödning i hjärnan.
Ekaterina har tidigare beviljats assistans enligt LSS- lagen då hennes besvär ansetts som så svåra att hon inte klarar av att bo själv vad gäller mathållning och till synes enkla saker som att betala räkningar. Ekaterina Jonasson psykiatriska tillstånd gör att hon inte är kapabel att fatta beslut och sedan följa dessa.
BREV FRÅN KARSUDDEN: Försöker att samla ihop mitt huvud. Har just fått reda på att min ansökan till förvaltningsrätten har slarvats bort så permis till min gamla och sjuka mor inte kommer att bli av. Jag skrev och lämnade den personligen till chefsöverläkaren för en månad sedan. Var skall man göra med rättslösheten på den här vårdinrättningen?
Det här är Sverige 2012 med alla skydd för att människor i vård och kriminalvård inte skall behöva vara rättslösa och utsättas för maktmissbruk. Jag har suttit inne i snart 26 år och nu har jag gått ”klanderfritt” under 1 år, utan att ha gjort något fel.
På kort tid har hiv upptäckts hos fyra injektionsmissbrukare i Kalmartrakten, skriver Smittskyddsinstitutet. Smittskyddsläkaren i Landstinget i Kalmar län, Claes Söderström, varnar nu för att antalet smittade kan komma att öka. Trots att landstingen sedan 2006 haft möjligheten att införa sprutbytesprogram finns de i dag endast i Malmö, Lund och Helsingborg.
DEBATT: Svensk psykiatri bedrivs fortfarande med långa starka traditioner av tvång och förmyndarskap över patienterna, särskilt när det gäller dem med psykosdiagnoser. Även inom den vård som kallas frivillig är tvånget utbrett för den gruppen genom en mängd påtryckningar. Lagen om Psykiatrisk Tvångsvård används också mycket mer i Sverige än i många jämförbara länder. Nuvarande tvångslag står knappast i överensstämmelse med de mänskliga rättigheterna i Europa. Psykiatrilagsutredningens färska förslag försämrar denna situation genom att ge vidare gränser för tvångsvård av psykiskt sjuka, både på avdelning och i öppen vård.
Utredningens förslag härrör troligen från när regeringsrätten i ett överklagande av öppen psykiatrisk tvångsvård beslutade att tvångsmedicinering med psykosmediciner är ett alltför allvarligt ingrepp i någons frihet för att få användas för att förebygga ett nytt insjuknande. Domslutet ledde till protester hos många psykiatrer som, antagligen med viss rätt, menade att lagen just varit till för att lösa detta ”problem” att inte behöva använda dyra slutenvårdsplatser. Förslaget till ny lagtext verkar vara en beställning från dessa krafter inom psykiatrin.
Foto: Gunilla Kracht
Varje torsdag kväll träffas ett gäng kvinnor i Riksförbundet för hjälp åt narkotika- och läkemedelsberoendes lokaler i Malmö för att fika, prata, sticka, titta på film eller kanske ägna sig åt skönhetsvård. Många har missbrukarbakgrund och tar underhållsmediciner som till exempel Metadon. Men på torsdagskvällarna umgås man. De här kvällarna har blivit som en fristad för kvinnorna, där de bygger upp en tillit till varandra och en gemenskap som de flesta av dem annars saknar i sina liv. En av dem är Maryana, som kommer varje vecka.
Lyssna på P4-dokumentären här.
Ångest och depression tillhör vår tids stora folksjukdomar. Upp till en fjärdedel av befolkningen drabbas nån gång i livet. De två mest utbredda behandlingsmetoderna, förutom läkemedel, är psykodynamisk terapi och kognitiv beteendeterapi, KBT.
I våra nordiska grannländer, och i Tyskland och Frankrike beskrivs de här metoderna som två skolor som kompletterar varandra. I Sverige har de ställts mot varandra av myndigheter och politiker. Resultatet har blivit ett mer ensidigt utbud av terapi för människor med psykisk ohälsa.
Lyssna på Kaliber. Socialstyrelsen menar i ett pressmeddelande att de aldrig rekommenderat KBT mer än psykodynamisk terapi.
För drygt en månad sedan lade Psykiatrilagsutredningen sitt förslag till förändringar av de lagar som styr tvångspsykiatrin och rättspsykiatrin. I stora drag kan man säga att utredningens förslag förstärkte statens och psykiatrins rätt att utöva tvång och tvångsåtgärder mot sina medborgare.
Utredningen har ett uttalat överhets- och myndighetsperspektiv och snuddar inte ens vid frågor om vårdens innehåll och patienternas rättssäkerhet och villkor. Det får andra göra.
