rollupx3.gif





RFHL Stockholm är en förening som verkar för alla medborgares sociala rättigheter.

Vår vision handlar om medborgarnas frigörelse från beroende, från fattigdom, från utanförskap och från kontrollerande myndigheter.

PDF Utskrift E-post
Skrivet av Per Sternbeck   
2010-06-29

Demokrati och brukarinflytande

I bästa fall ökar och fördjupar brukarinflytande demokratin. I sämsta fall kan brukarinflytande minska demokratin. Som vanligt gäller det att hävda sedvanliga demokratiska principer.
I en text på den här sidan har vi redogjort för hur RFHL Stockholm organiserar sig och varför. 
Vi skrev texten med anledning av att fem föreningar hade brutit sig ur processen med att skapa ett regionalt brukarråd för beroendevården och valt att bilda ett eget brukarråd där bara "genuina" brukarorganisationer skulle få vara med. En "genuin" brukarorganisation är, enligt pressmeddelandet, den organisation som har minst 80 % brukare i styrelsen.
Vår text har besvarats av Svenska Brukarföreningen på deras hemsida . I denna text slår Svenska Brukarföreningen fast att den som definierar sig själv som brukare är brukare. Det är ju en väldigt bra definition. Synd bara att Brukarföreningen själva inte lever upp till den utan måste bilda ett separat "genuint" brukarråd. Alla som definierar sig som brukare är brukare men så finns det också genuina brukare, och om det finns genuina brukare måste det ju också finnas icke-genuina?

Krav på ensidig brukarerfarenhet odemokratiskt
Svenska Brukarföreningen anser att "det skulle förfela hela idéen med brukarråd om den utgår från att icke-brukare ska ha synpunkter på den vård brukaren är involverad i." Man bildade sitt eget "genuina" råd för att man ansåg att till exempel anhöriga inte hade i ett regionalt brukarråd att göra trots att anhöriga i hög grad får sina liv påverkade av vad vården erbjuder eller inte erbjuder deras barn, partners eller föräldrar.  Man anser inte att personer som har beroendeproblem men som av olika anledningar inte kan tala i egen sak, till exempel personer med psykoser och samtidigt missbruk, ska få bli företrädda av personer och organisationer, de litar på. Ska dessa människor som i så hög grad är påverkade av en fungerande vård inte få vara med och påverka på grund av att de själva inte är brukare eller för att de inte kan tala i egen sak? Är det demokratiskt? Nej, vi tycker inte det. Den individuella vården och förhållandena på en specifik avdelning äger naturligtvis den enskilda patienten eller de patienter som går på avdelningen eller mottagningen. Dessa äger också, menar vi, en ovillkorlig rätt att låta sig företrädas om de vill det och motparten ska inte kunna säga något om vem brukarna/patienterna väljer som sin företrädare.
När det gäller strukturfrågor som tillgång till olika former av vård, tillgången på avgiftningsplatser, hur vården av samsjukliga ska organiseras, hur mycket resurser beroendevården ska ha, måste den grundläggande principen vara att alla människor som påverkas av en verksamhet också får vara med och påverka den. Att hävda att det bara är brukare/patienter som har rätt till detta är odemokratiskt.

Brukarorganisationer ofta odemokratiska
Därmed är vi inne på ämnet demokrati. Det finns ofta en naiv tro hos personer som inte definierar sig som brukare, att brukarstyrda organisationer per definition är demokratiska och alltid har ett underifrånperspektiv över hela sin verksamhet. Det gäller brukarstyrda sociala företag, det gäller sociala arbetskooperativ eller ideella föreningar. Alla som varit i "branschen" under en tid vet att detta inte stämmer. Istället är det vanligt att de patriarkala värderingar som råder i missbruket byggs in i organisationerna som påfallande ofta leds av en man och styrs med mer eller mindre odemokratiska metoder. Ofta får medlemmarna i dessa organisationer inte tala i egen sak. Istället är det patriarken och personerna i dennes närhet, som får tala i egen sak. Sätter man sig upp mot patriarken åker man ut.
Brukarföreningar inom missbruksområdet är långtifrån ensamma om att ha dessa problem men de är väldigt tydliga där. För att motverka detta måste man hävda demokratiska och rättssäkra principer. Dessa principer är också viktiga för att vi ska kunna påverka till exempel beroendevården som vi ju ofta kritiserar för att vara odemokratisk och rättsosäker, med trovärdighet.

Demokratisk organisering ett minimikrav

Vi menar att ett ensidigt krav på att bara brukare ska få verka i brukarråd som diskuterar strukturfrågor är odemokratiskt. Om detta krav dessutom drivs av organisationer med ett demokratiskt underskott riskerar mycket att gå helt fel.  Mot en sådan utveckling måste vi och andra aktörer ställa krav på en demokratisk organisering och en inkluderande hållning. Svenska Brukarföreningen skriver i sin text att RFHL Stockholm inte "äger rätten att monopolisera brukarbegreppet eller att deras (RFHL Stockholms) syn på hur en förening ska se ut kan vara vägledande för andra föreningar."
Meningen säger en hel del. Man tycker inte att våra krav på demokratisk organisering ska vara vägledande. Dessutom har den organisation som bildat ett "genuint" brukarråd, mage att skylla RFHL Stockholm för att vilja monopolisera brukarbegreppet. Ska man skratta eller gråta?

Som brukarorganisation kräver vi att sjuk- och hälsovård och socialtjänst ska agera demokratiskt, rättssäkert och ge patienter, brukare och anhöriga ett bra bemötande. Om vi ska vara trovärdiga när vi driver dessa krav måste vi själva organisera oss demokratiskt, vara rättssäkra i våra verksamheter och bemöta varandra och våra samarbetsparter på ett bra sätt.

RFHL Stockholms styrelse och personal

Senast uppdaterad ( 2010-06-29 )
 
Nästa >