För ett samhälle utan social diskriminering

Socialpolitik

Socialpolitik är nästan allt som har med vårt vardagsliv att göra: Hur vi bor, hur vi tar hand om våra barn och äldre, vilken hjälp vi ska få om vi blir sjuka, hur vårt närområde ser ut, hur människor utan jobb ska få sin försörjning och mycket mer.

Enkelt uttryckt är socialpolitik den uppsättning av lagar, regler och överenskommelser som finns mellan enskilda personer, grupper och samhället. Eller, kan man också säga, det sätt som ett samhälle har att lösa människors behov i olika skeden i livet. Socialpolitiken är det redskap som finns för att jämna ut orättvisor och fördela resurser.

Ensam är inte stark. Under hela vårt liv är vi beroende av att hjälpas åt och hitta gemensamma lösningar. Det är därför det finns föräldraförsäkringar, barnbidrag, sjukpenning och pensioner. Det är också därför som vi har en socialtjänst som styrs av en socialtjänstlag och en sjukvård som styrs av sjukvårdslagen. Vissa delar inom socialpolitiken är byggda på en rättighetslagstiftning och annat prövas individuellt. Alla som har barn får t ex ett barnbidrag som är generellt, men bidrag från socialtjänsten får bara den som har särskilda behov, det är selektivt. Bidraget ska prövas individuellt utifrån socialtjänstlagens ramar, som anger vad medborgarna har rätt till.

Socialpolitik är viktigt för tryggheten

Allt hänger ihop för folk. Vissa människor har mer behov av en fungerande socialpolitik än andra. Trasslar livet till sig är man snart beroende av en lång rad myndigheter: försäkringskassan, arbetsförmedlingen, sjukvården, socialtjänsten. Vissa brister inom socialpolitiken leder till att människor slås ut. Trasslar det i skolan och man inte får rätt hjälp, halkar man lätt utanför. Åker man ut från sin lägenhet är vägen tillbaka lång. Fungerar inte beroendevården riskerar vi mänskligt lidande och dödsfall i onödan. Människor med beroende eller psykisk ohälsa får sämre vård trots att de har störst behov. Kvinnor med beroendeproblem har en mycket större risk för att bli utsatta för våld, men trots detta får de sämre skydd och stöd av myndigheter än kvinnor som är väl förankrade i samhället.

Socialpolitik och missbruk

RFHL menar att en fungerande välfärdspolitik är den bästa metoden för att förebygga missbruk och utslagning. Droger beskrivs ofta i debatten som något som slår ner och kan drabba vem som helst när som helst. Så är det inte. Forskningen visar att det framförallt är människor som lever på och utanför marginalen som blir missbrukare eller beroende av alkohol och droger. De som har jobb och är delaktiga i samhället utvecklar sällan allvarliga drogproblem. Det tunga narkotikamissbruket fördubblades i Sverige under 1990-talets ekonomiska kris. Ju  mer fattigdom, utanförskap, arbetslöshet och hemlöshet vi har, desto mer grogrund finns det för missbruk och beroende. Allt missbruk skulle inte upphöra även om välfärden var tillgänglig för alla, men långt färre skulle fastna i ett svårt missbruk.

Vad har hänt med den svenska välfärden?

Liksom andra politikområden förändras socialpolitiken. Vem som får och inte får, vad som är en rättighet och vad som är en bedömningsfråga, hur mycket hjälp man kan få och med vad? Människor som är beroende av den selektiva välfärden har allt mer börjat bedömas utan hänsyn till sina individuella förhållanden. Kommuner gör sällan avsteg från sina riktlinjer. Minsta möjliga ersättningar har i mångt och mycket omvandlats till högsta möjliga ersättningar – inte sällan genom beslut i förvaltningsdomstolarna. Ersättningsnivåerna vid  socialbidrag, a-kassa och sjukersättning har därför sänkts. Nivåerna var mycket låga redan innan sänkningarna och människor som lever på dessa inkomster har nu fått ännu mindre pengar att leva på. Samtidigt stiger lönerna för majoriteten av dem som har arbete.

De gradvisa åtstramningarna för de fattigaste har pågått sedan 80-talet och har skärpts undan för undan de senaste åren. Steget mellan ”innanför” och ”utanför” har blivit allt kortare. Man missar hyran därför att just den månaden har man behövt något särskilt. Man missar någon annan räkning, därför att pengarna helt enkelt inte räckt till. Små marginaler leder lätt till kronofogden. Betalningsanmärkningar som hopar sig leder lätt till att man aldrig kommer ikapp. Vägen tillbaka kan vara svår därför att man t ex inte får någon hyresvärd att acceptera en hyresgäst som har skulder.

Klyftorna i Sverige har ökat rejält

Antalet fattiga ökar inte i absoluta tal, men klyftorna ökar och inkomstskillnaderna har inte varit större sedan 70-talet. Andra exempel är att hemlösheten har ökat, att den psykiska ohälsan är större än någonsin och att antalet tunga missbrukare fördubblats sedan 1980-talet. Våldsutsatta kvinnor med missbruksproblem blir ifrågasatta och får mycket sämre stöd än andra misshandlade kvinnor. Rätten till bostad har bytts ut mot ”tak-över-huvud-garanti”, vilket kan betyda allt från mycket kortsiktiga lösningar till härbärgen. Antalet barnfamiljer som vräks har förvisso minskat sedan 2008 men det är långt kvar till dess löftet om att inget barn ska vräkas infrias. Rätten till arbete har bytts ut mot ”jobb-garanti” och det är ofta en slags parallell arbetsmarknad där de som sysselsätts på detta vis inte kommer in på den vanliga arbetsmarknaden. Rätten till liv och hälsa har bytts ut mot ”vårdpeng”. Medborgaren har förvandlats till att bli kund eller konsument hos samhället och ska själv göra aktiva val. Det som tidigare sågs som ett samhällsansvar, har gradvis kommit att bli en fråga för individen som allt mer både får skylla sig själv och klara sig själv.

Att det har blivit så här beror inte på några naturkrafter som plötsligt slagit till. Allt har sin grund i politiska beslut och en förd politik som medvetet fattat beslut som stänger folk ute. Vi ska ha en viss arbetslöshet. Vi ska skära ner på den offentliga sektorn. Vi ska låta marknaden leva fritt och inte låta samhället reglera ojämlikhet lika mycket. Priset betalar de fattiga, de som inte kan slå sig in, de som inte har rättigheter utan skall dömas och bedömas.

Det här vill RFHL:

  • Att människor ska ses som medborgare med rättigheter och inte som kunder på en marknad
  • Att sociala ersättningar och bidrag ska höjas i nivå med Sveriges prisutveckling
  • Att myndigheternas och samhällets fördomar mot och diskriminering av människor med beroendeproblematik och/eller psykisk ohälsa upphör
  • Att personer med beroendeproblematik och/eller psykisk ohälsa får samma villkor som andra vad det gäller valfrihet i vården
  • Att den somatiska vården förbättras för människor med beroendeproblematik och/eller psykisk ohälsa
  • Att våldsutsatta kvinnor med beroendeproblematik måste få det skydd och stöd som de behöver
  • Att kunskapen om våld i nära relationer ökar hos myndigheter och civilsamhället

Samarbetspartners

Följ oss