För ett samhälle utan social diskriminering

Narkotika

Förbättrad hälsa istället för nolltolerans

Ett av RFHL:s huvudmål är att minska beroendet av narkotika och den sociala utslagningen. Vi tycker att narkotikaanvändning är en hälsofråga. Många som använder eller missbrukar droger gör det för att dämpa sina psykiska problem. För att nå målet att minska beroende och utslagning är samhällets bemötande av människor som missbrukar avgörande.

Hur ska samhället behandla dessa människor? Är det rimligt att ge dem ett straffregister som försvårar möjligheten till ett arbete? Eller att ge dem böter och kanske skulder för livet?

RFHL tycker att Sveriges narkotikapolitik med nolltolerans fokuserar på straff istället för vård. Med en annan narkotikapolitik än dagens kan många liv räddas. Istället för visionen om det narkotikafria samhället bör vi satsa på att minska narkotikadödligheten. Vi vill se fler åtgärder som till exempel en bättre beroendevård och avgiftning, fler skadelindrande insatser, förbättrad socialpolitik, en bättre kriminalvård och avkriminalisering av eget bruk.

Skademinimerande narkotikapolitik

En skademinimerande politik innebär att man erkänner att narkotika finns och används av ett antal medborgare i samhället. I fokus ligger att minska både samhällets och enskilda individers skador av narkotikan. Under senare tid har forskningen visat att narkotikaberoende är en multifaktoriell kronisk sjukdom som påverkar hjärnan. Det behövs alltså ofta kvalificerad vård för att bryta ett beroende, medan straff varken hjälper eller avskräcker.

I stället för att kriminalisera dem som använder narkotika är målet att de ska söka hjälp av samhället. Det här målet når vi bäst om eget bruk inte är straffbart och om polisen inte jagar människor som använder narkotika. Individer som har problem med narkotikaanvändning behöver vård och stöd och inte straff.

RFHL vill se fler ”harm-reduction”-insatser

Det är vetenskapligt klarlagt att sprutbyte räddar liv och minskar skador och lidande samt ger en förbättrad möjlighet till kontakter mellan individer och samhällets vårdinstanser. RFHL vill att sprutbyten snarast byggs ut över hela landet.

Förutom sprutbyten finns det många fler åtgärder som Sverige kan införa. Ett exempel är att dela ut Naloxon till människor som kommer i kontakt med personer som riskerar överdoser på opiater. Naloxon är en nässprej som motverkar den livshotande förlamning av det centrala nervsystemet och andningen som inträffar vid överdoser på heroin och andra opiater. Även aktiva missbrukare behöver få tillgång till Naloxon. Ett annat verktyg är mediciner som metadon och buprenorfin för att minska missbruket av opiater och opioider.

Sverige har vänt blad även om det går långsamt

Under de senaste 10 åren har Sverige ändrat kurs och erbjuder bättre vård och fler insatser för att reducera skador från narkotika. Men det är blott några steg i rätt riktning och många faller mellan stolarna. Rätten till en likvärdig vård gäller i högre utsträckning för cancerpatienter och diabetiker idag än tidigare, men fortfarande i låg utsträckning för människor med ett allvarligt narkotikaberoende. T.ex. finns sprututbyten endast i sex städer idag. Människor som missbrukar får också genomgående sämre somatisk vård trots att de har ett större vårdbehov. Den stora nedläggningen av behandlingshem som skedde i kölvattnet av 1990-talets ekonomiska kris har inte åtgärdats trots flera perioder av ekonomiskt uppsving.

RFHL kräver åtgärder mot den narkotikarelaterade dödligheten

Den narkotikarelaterade dödligheten i Sverige är hög jämfört med andra jämförbara länder. Dödligheten har mer än fördubblats på 10 år och är idag näst högst i hela EU. År 2014 dog 934 personer av narkotika och läkemedel i Sverige. Trafiken skördade 270 liv samma år. Sverige fortsätter att lägga resurser på att förbättra säkerheten i trafiken. Men narkotikapolitiken fortsätter på den inslagna vägen trots att den är helt misslyckad.

RFHL vill att användning av narkotika ska avkriminaliseras

Sverige har haft ett förbud mot eget bruk i snart 30 år. Sedan kriminaliseringen har både rekreationsmissbruk och det tunga missbruket ökat och RFHL tycker att politiken är misslyckad. Samhällets resurser går i hög utsträckning till polisen för att lagföra personer för ringa narkotikabrott – pengar som borde gå till att ge personer vård. Förbudet leder till att missbrukare diskrimineras i samhället vilket i sin tur gör att ännu fler blir socialt utslagna.

Ibland hävdas det att kriminaliseringen av bruket har en preventiv effekt. Men det saknas evidens för detta påstående. RFHL tycker inte att det är rimligt att bygga narkotikapolitiken på en tro.

Läs mer om varför RFHL vill att eget bruk ska avkriminaliseras

Samarbetspartners

Följ oss