Narkotika

Förbättrad hälsa istället för nolltolerans

Ett av RFHL:s huvudmål är att minska det problematiska beroendet av narkotika och den sociala utslagningen. Vi tycker att narkotikaanvändning är en hälsofråga. Många som brukar eller som har ett problematiskt bruk gör det för att dämpa sina psykiska problem. För att nå målet att minska det problematiska bruket och utsatthet är samhällets bemötande av människor med en beroendeproblematik avgörande.

Hur ska samhället behandla dessa människor? Är det rimligt att ge dem ett straffregister som försvårar möjligheten till ett arbete? Eller att ge dem böter och kanske skulder för livet?

RFHL tycker att Sveriges narkotikapolitik med nolltolerans fokuserar på straff istället för vård. Med en annan narkotikapolitik än dagens kan många liv räddas. Istället för visionen om det narkotikafria samhället bör vi satsa på att minska narkotikadödligheten. Vi vill se fler åtgärder som till exempel en bättre beroendevård och avgiftning, fler skadereducerande åtgärder, förbättrad socialpolitik, en bättre kriminalvård och en avkriminalisering av det egna bruket.

Skadereducerande narkotikapolitik

En skadereducerande politik innebär att man erkänner att narkotika finns och används av ett antal medborgare i samhället. Fokus ska ligga på att minska både samhällets och enskilda individers skador av narkotikan. Under senare tid har forskningen visat att narkotikaberoende är en multifaktorell kronisk sjukdom som påverkar hjärnan. Det behövs alltså ofta kvalificerad vård för att bryta ett problematiskt beroende, medan straff varken hjälper eller avskräcker.

I stället för att kriminalisera dem som använder narkotika är målet att de ska söka hjälp av samhället. Det här målet når vi bäst om eget bruk inte är straffbart och om polisen inte jagar människor som använder narkotika. Individer som har problem med narkotikaanvändning behöver vård och stöd och inte straff.

RFHL vill se fler ”harm reduction”-åtgärder

Det är vetenskapligt klarlagt att sprututbyten räddar liv och minskar injektionsrelaterade skador och lidande, samt ger en förbättrad möjlighet till kontakter mellan individer och samhällets vårdinstanser. RFHL vill att sprututbytesverksamhter snarast öppnas upp rikstäckande för att kunna erbjuder så många människor som möjligt en daglig verksamhet som ser till deras behov och minskar riskerna att drabbas av skador och sjukdomar. Idag ser vi att sprututbyten öppnas, men det går i en alldeles för långsam takt och samtidigt så ser vi hur några av dessa verksamheter bara har öppet en dag i veckan, vilket minskar effektiviteten och möjligheten att minska blodsmitta och andra skador bland människor som injicerar sina droger. Det behövs läggas mer resurser på dessa verksamheter, som inte bara gynnar brukarna utan även hela samhället på lång sikt.

Förutom sprututbyten finns det många fler åtgärder som Sverige borde införa, som vi kan se att våra grannländer har gjort med en väldigt positiv utgång.

Ett exempel är att dela ut Naloxon till alla som behöver det, oavsett om det är för personligt bruk eller för människor som i sitt arbete kommer i kontakt med människor i riskzonen. Det är också en fråga om ekonomiska möjligheter, och precis som med vaccinering för hepatit B, som är gratis för människor i den så kallade riskgruppen, så borde detta även gälla när det kommer till naloxon för människor som tillhör en riskgrupp.

Naloxon är ett motgift som häver den livshotande förlamning av det centrala nervsystemet och andningen som inträffar vid överdoser på heroin och opioider. Ett annat verktyg är mediciner som metadon och buprenorfin, för att minska riskbeteenden kopplat till bruk av opioider samt användandet av gatudroger som ofta är utblandat med t.ex fentanyl. Vid en överdos så är det sällan enbart opioider som ligger bakom det, utan oftast så kan man hitta andra substanser i blodet, så som alkohol och/eller bensodiazepiner.

Ett annat exempel på en evidensbaserad åtgärd som vi idag kan hitta i fler och fler länder, även i våra grannländer, är RFHL ”brukarrum”. Där kan människor ta sin drog i en steril, övervakad och stressfri miljö och därmed säkra människor från både sjukdomar, men framförallt dödliga överdoser. Stress är en bidragande faktor till osäkra injektioner. En icke steril miljö och utrustning bidrar till sjukdomar och blodsmitta. Att injicera ensam bidrar till en ökad risk att dö vid överdosering.

Man kan inte hjälpa någon som är avliden. Så låt oss köpa tid med skadereducerande åtgärder och rädda så många liv som möjligt, samtidigt som vi kan vara med och arbeta för att nå det globala målet att eliminera hepatit C till 2030.

Sverige har vänt blad även om det går långsamt

Under de senaste 10 åren har Sverige ändrat kurs och erbjuder bättre vård och fler insatser för att reducera skador från narkotika. Men det är blott några steg i rätt riktning och många faller mellan stolarna. Människor med ett problematiskt bruk får också genomgående sämre somatisk vård trots att de har ett större vårdbehov. Den stora nedläggningen av behandlingshem som skedde i kölvattnet av 1990-talets ekonomiska kris har inte åtgärdats trots flera perioder av ekonomiskt uppsving.

RFHL kräver åtgärder mot den narkotikarelaterade dödligheten

Den narkotikarelaterade dödligheten i Sverige är hög jämfört med andra jämförbara länder. Dödligheten har mer än fördubblats på 10 år och är idag näst högst i hela EU. År 2014 dog 934 personer av narkotika och läkemedel i Sverige. Trafiken skördade 270 liv samma år. Sverige fortsätter att lägga resurser på att förbättra säkerheten i trafiken. Men narkotikapolitiken fortsätter på den inslagna vägen trots att den är helt misslyckad.

RFHL vill att användning av narkotika ska avkriminaliseras

Sverige har haft ett förbud mot eget bruk i snart 30 år. Sedan kriminaliseringen har både rekreationsbruk och det problematiska bruket ökat och RFHL tycker att politiken är misslyckad. Samhällets resurser går i hög utsträckning till polisen för att lagföra personer för ringa narkotikabrott – pengar som borde gå till att ge personer vård. Förbudet leder till att brukarna diskrimineras i samhället vilket i sin tur gör att ännu fler blir socialt utslagna.

Ibland hävdas det att kriminaliseringen av bruket har en preventiv effekt. Men det saknas evidens för detta påstående. RFHL tycker inte att det är rimligt att bygga narkotikapolitiken på en tro och en vision. För att lyckas rädda liv så måste vi luta oss mot forskning och evidens och att se verkligheten med öppna ögon, som inte är bländade av moralism.

Samarbetspartners

Följ oss