För ett samhälle utan social diskriminering

Om spice och ADHD-medicin bland unga

adhdSveriges Radio P4 Västerbotten rapporterar om att polis och ungdomar i Umeå hävdar att snacket bland ungdomar inte längre handlar om spice utan om ADHD-mediciner. Det stämmer säkert. Att spiceanvändningen har gått ner är det många källor som har förmedlat sedan i våras. P4 för fram att ingen riktigt vet varför men återger att en polisman tror att ungdomarna blivit skrämda.

Att ungdomar påverkats av skriverierna i media under 2014 när spice kopplades till flera dödsfall stämmer förmodligen också. Men det är som polismannen är inne på bara en liten del av förklaringen. Det finns andra delförklaringar också. Inte minst att de substanser som ersatte tidigare spice-varianter efter narkotikaklassningen vid senaste årsskiftet inte gav det rus som efterfrågades. Det i sin tur kan ha sin förklaring i att i andra delar av världen används fortfarande de varianter som orsakade de svenska problemen förra hösten/vintern, och därmed finns det inga större incitament för producenter att lansera nya potenta substanser enbart för den i sammanhanget lilla svenska marknaden. Att ropa hej innan man kommit över ån är alltså dumt.

Att ADHD-mediciner kan användas som berusningsmedel är inte något nytt. För de som varit i kontakt med drogmarknaden är det inte heller något nytt att många olika slags läkemedel används som berusningssubstanser. Såväl ungdomar som vuxna har gjort det länge. Den ökning av polisens beslag av narkotikaklassade läkemedel som polisen talar om (från 18 till 20 %) är inte särskilt stor ökning och inte tillräcklig för att dra några slutsatser utifrån.

All läkemedelsanvändning läcker, det finns alltid individer som är beredda att sälja sina läkemedel. Och det finns en internationell handel med läkemedel (såväl äkta som ”nätdrogsvarianter”). Det är anmärkningsvärt att Sveriges Radio med så osäkra källor som i aktuellt reportage väljer att peka ut ADHD-patienter som källa för användningen och kombinera det med siffror om hur förskrivningen ökar. Förskrivningen ökar, men det handlar också om att vi blir bättre på att upptäcka och diagnosticera de som har behov av mediciner.

Mediciner ska inte skrivas ut i onödan, det gäller i synnerhet narkotikaklassade mediciner, men individer i behov av vård ska ges den vård som fungerar. I fallet med ADHD finns det gott vetenskapligt stöd om att medicinering har en positiv inverkan. Inte bara för att underlätta tillvaron för individer med ADHD-problematik utan även för att minska risken att individer hamnar i problem med kriminalitet och användning av illegala substanser och beroende. En del har hävdat att för de med ADHD så ökar risken för illegal narkotikaanvändning om de medicineras, vilket forskning motsäger. En obehandlad individ med ADHD löper dock en tre gånger så hög risk att hamna i illegal narkotikaanvändning som den som inte har ADHD.

Det vore olyckligt om vi får en osaklig debatt om spridning av ADHD-medicin precis som den vi har om LARO-behandlingen vid opiat-/opioidberoende.

Samarbetspartners

Följ oss