Navigera genom Sveriges vårdresurser
Varje år möter tusentals svenskar den svåra uppgiften att ta hand om en närstående som behöver stöd i sitt liv. Det kan handla om sjukdomstillstånd, funktionsnedsättningar, ätstörningar, sorg, depression spelberoende, alkoholberoende, läkemedels- och narkotikamissbruk eller våldsutsatta kvinnor.
Att vara anhörig till någon som behöver stöd för beroende kan vara en av de mest givande, men också en av de svåraste uppgifterna vi ställs inför. Genom att dra nytta av tillgängliga resurser och nätverk, kan denna belastning lindras något.
Anhöriga – samhällets osynliga hjältar
Att vara anhörigvårdare är ett uppdrag som ofta är både fysiskt och känslomässigt krävande. Många anhöriga känner att de balanserar på en tunn lina mellan att ge den vård som deras nära och kära behöver och att upprätthålla sina egna behov. Det är i dessa svåra stunder som tillgången till stöd och resurser kan vara avgörande. Det är viktigt att prata med sina ungdomar hemma och få en insikt i vad de göra på sociala medier.
Sverige erbjuder en rad resurser för anhöriga, från formell vård till stödgrupper och rådgivningstjänster. Att söka hjälp kan vara det första, och ofta svåraste, steget. För att få tillgång till dessa resurser kan det vara användbart att först identifiera vilken typ av stöd som behövs mest – är det praktisk hjälp, känslomässigt stöd, ekonomisk hjälp, eller kanske en kombination? När behoven är identifierade, är nästa steg att vända sig till din kommun, där du kan bli hänvisad till passande tjänster. Det finns också många ideella organisationer som erbjuder stöd för anhöriga.
Vård & stödresurser
Sverige erbjuder ett omfattande nätverk av stödresurser för individer som står inför utmaningar i livet, oavsett om det gäller sjukdom, funktionsnedsättningar, ätstörningar, läkemedels- och narkotikamissbruk, eller att vara utsatt för våld. Att vara anhörig är en resa som ingen behöver göra ensam. Genom att utnyttja de resurser som finns tillgängliga och nätverka med andra i liknande situationer kan anhöriga få det stöd och den hjälp de behöver för att hantera denna utmaning. Det nödvändigt att ytterligare stöd och resurser utvecklas och görs mer tillgängliga.
Inom sjukvården finns specialiserade team och kliniker för behandling av specifika tillstånd. Dessa inkluderar psykiatriska kliniker, rehabiliteringscentra och specialiserade enheter för behandling av ätstörningar. För individer med funktionsnedsättningar erbjuder kommunerna en rad tjänster, inklusive personlig assistans, boendestöd och anpassningar av bostad eller arbetsplats. För de som kämpar med missbruk, erbjuder både statliga och ideella organisationer behandlingsprogram, anonyma stödgrupper och rådgivningslinjer. Liknande stöd finns för våldsutsatta kvinnor, inklusive skyddade boenden och stödlinjer. Det finns också en rad ideella organisationer som erbjuder stöd och rådgivning till individer och familjer som påverkas av en rad olika utmaningar.
Här är några exempel på vårdresurser, myndigheter, socialtjänst, supportgrupper, rådgivningslinjer, stöd, behandlingsprogram i Sverige:
Vårdresurser:
- Landstingens och regionernas sjukvård
- Primärvård, inklusive vårdcentraler och familjeläkare
- Specialistkliniker, såsom psykiatriska kliniker och rehabiliteringscentra
- Privata vårdgivare, som Capio och Aleris
- Ätstörningsenheter: Vissa sjukhus och kliniker har specialiserade ätstörningsenheter, bland annat ANOVA och Mando Group-kliniker.
Myndigheter:
- Socialstyrelsen
- Försäkringskassan
- Arbetsförmedlingen
- Folkhälsomyndigheten
Socialtjänst:
- Kommunernas socialtjänstavdelningar
- Personlig assistans
- Skyddat boende
- Stöd till funktionsnedsatta och äldre
Supportgrupper och rådgivningslinjer:
- Anonyma Alkoholister
- Anonyma Narkomaner
- Alkohollinjen och Drugsmart
- BRIS – Barnens rätt i samhället
- Bris Vuxentelefon – om barn med missbruksproblem
- Kvinnofridslinjen
- Hjälplinjen för psykisk hälsa
- Riksförbundet Anhöriga till Psykiskt Sjuka (RAPS)
- Frisk & Fri – Riksföreningen mot ätstörningar
- Riksförbundet för Rättigheter, Frigörelse, Hälsa (RFHL): stödjer personer med missbruk
Behandlingsprogram och metoder:
- Kognitiv beteendeterapi (KBT)
- Dialektisk beteendeterapi (DBT)
- Familjebehandling
- 12-stegsprogrammet (används av Anonyma Alkoholister och Anonyma Narkomaner)
- Läkemedelsassisterad behandling för narkotikamissbruk, såsom metadon- eller buprenorfinbehandling
Nationella ätstörningsregistret: Det är också bra att känna till att det finns ett Nationellt kvalitetsregister för ätstörningsbehandling (SwEat), vilket kan vara en resurs för att hitta mer information om olika behandlingsalternativ.