För ett samhälle utan social diskriminering

Kriminalvård

Många intagna får inte vård för sin ADHD

Endast en liten del av de intagna på landets fängelser som har konstaterad adhd får vård för sin funktionsnedsättning. I dag uppskattas 1 800 ha symptom, men endast 240 personer får vård, enligt en rapport från Kriminalvården.

Hör hela inslaget i Sveriges Radio.

Häktningstider och restriktioner – kommentarer

I en nyligen publicerad rapport ”Häktningstider och restriktioner” föreslår åklagarmyndigheten en rad åtgärder för att minska häktningstider och restriktioner. Bakgrunden är kritiken som Sverige har fått av FN och Europarådet under många år p.g.a. omfattande restriktioner för häktade.

Restriktioner: Trots att, såsom poängteras, restriktioner ska utfärdas med ”största möjliga restriktivitet” hänvisas det till en internationell undersökning som visade att 45 % av de häktade år 2010 hade restriktioner.

I Sverige bestämmer domstolen om åklagaren får införa restriktioner men det är upp till åklagaren att bestämma de restriktioner som behövs – som dock kan överklagas. Ett konkret förslag är att åklagaren bör dokumentera skäl för restriktioner och den misstänkte och försvararen ska normalt få information om skälen inför häktningsförhandlingen. Ett system med ett antal ”standardiserade beslutsmotiveringar” föreslås och i varje fall att ett bättre IT-system utvecklas som tvingar åklagaren att ange skäl. Det här, menar rapporten, leder till att åklagare måste motivera restriktioner för sig själva och i förlängningen också domstolen. Detta skulle också underlätta för den misstänkte att få restriktioner rättsligt prövade direkt. Man kan dock ifrågasätta hur pass mycket standardmotiveringar ökar rättssäkerheten i en domstol.

(mer…)

Nästan varannan fånge mår dåligt

Arbetslösa, bostadslösa och med psykiska och fysiska sjukdomar – många fångar på svenska fängelser mår dåligt och har stora missbruksproblem. Det visar en unik kartläggning som Kriminalvården gjort.

Se och läs mer på Svt.

Tortyr på svenska häkten

Förhållanden på svenska häkten har åtskilliga gånger kritiserats av FN och EU. Trots det sker ingen förändring.

Lyssna på Sveriges Radio.

Det går inte att straffa bort missbruk

I Sverige har Högsta Domstolen ändrat praxis för hur domstolarna ska döma i narkotikabrott. Man har valt att växla ner straffsatserna. Följden har blivit att antalet fängslade personer minskat drastiskt utan att missbruket därför har ökat.. Detta har justitieminister Beatrice Ask vänt sig emot och hon kräver nu att domstolarna ska börja döma hårdare igen. Frågan är varför?

I USA har man sent omsider förstått från politiskt håll att missbruk inte kan straffas bort. Justitieministern i USA har börjat agera för att straffsatserna för enkla narkotikabrott ska sänkas och ibland ersättas med behandling. Anledningen är att man har överfulla fängelser och ett ökande missbruk. I Sverige gör man alltså tvärtom.

Läs mer i Expressens utmärkta ledare.

Säkerhetsrutiner blir sextrakasserier på Hinseberg

På anstalten Hinseberg sker dagligen visitationer av intagna kvinnor av personal av båda kön. Trots klagomål från fångarna har ingen förändring skett.

Läs mer i tidningen Filen.

41 % återfaller i brott inom tre år

I december 2012 kom en ny rapport från Brå – Brottsförebyggande rådet. Den visar att så många som var fjärde lagförd brottsling som blivit dömd till fängelsestraff återfaller inom loppet av tre år. Rapporten är baserad på en studie av 69 700 lagförda personer. Högst risk för återfall i brott ser man på personer som suttit i fängelse tio gånger eller mer. Där återfaller nio av tio inom tre år.

– Återfall i brott har tydliga samband med social och ekonomisk bakgrund. Högre utbildning, betyg och inkomst är exempel på faktorer som ofta medför minskad risk för återfall, skriver Jonas Ring på Brå:s hemsida.

Vill du läsa hela rapporten finner du den här.

Text: Jonas Klinteberg

Ännu mer tvångsvård – på tvärs mot brukarinflytandet!

DEBATT: Svensk psykiatri bedrivs fortfarande med långa starka traditioner av tvång och förmyndarskap över patienterna, särskilt när det gäller dem med psykosdiagnoser. Även inom den vård som kallas frivillig är tvånget utbrett för den gruppen genom en mängd påtryckningar. Lagen om Psykiatrisk Tvångsvård används också mycket mer i Sverige än i många jämförbara länder. Nuvarande tvångslag står knappast i överensstämmelse med de mänskliga rättigheterna i Europa. Psykiatrilagsutredningens färska förslag försämrar denna situation genom att ge vidare gränser för tvångsvård av psykiskt sjuka, både på avdelning och i öppen vård.

Utredningens förslag härrör troligen från när regeringsrätten i ett överklagande av öppen psykiatrisk tvångsvård beslutade att tvångsmedicinering med psykosmediciner är ett alltför allvarligt ingrepp i någons frihet för att få användas för att förebygga ett nytt insjuknande. Domslutet ledde till protester hos många psykiatrer som, antagligen med viss rätt, menade att lagen just varit till för att lösa detta ”problem” att inte behöva använda dyra slutenvårdsplatser. Förslaget till ny lagtext verkar vara en beställning från dessa krafter inom psykiatrin.

(mer…)

Samarbetspartners

Följ oss