För ett samhälle utan social diskriminering

Beroendevård

Mycket väsen för lite ull – med några ljuspunkter

Maria Larsson har presenterat resultatet av missbruksutredningen.

Sammanfattningsvis kan sägas att det blev mycket lite av Gerhard Larssons utredning om beroendevården. När regeringen har behandlat remissvar och pratat ihop sig politisk finns bara ett par förslag som kommer att bli verklighet.

Man kommer att införa en lag (som ska gälla från 1 juli 2013) om en skyldighet att ingå överenskommelser mellan kommuner och landsting om ansvarsfördelning och betalningsansvar för personer inom beroendevården. Avsikten är att få till en bättre vårdkedja, där man inte ska kunna falla mellan stolarna.

(mer…)

Myndigheters oförmåga till samarbete sänkte ungdomsprojekt

Regeringen satsade en kvarts miljard på att förbättra vårdkedjan för ungdomar på glid. Fyra år senare stod det klart att satsningen inte gett något resultat – ungdomarna i projektet återföll lika mycket i brottslighet och hamnade lika ofta på institution som andra ungdomar i liknande situation. En tungt vägande orsak: De inblandade myndigheternas oförmåga till samarbete. Det hävdar sociologen Goran Basic som i dagarna lägger fram en ny avhandling vid Lunds universitet.

Läs mer här.

Psykodynamisk terapi lika bra som KBT

Ångest och depression tillhör vår tids stora folksjukdomar. Upp till en fjärdedel av befolkningen drabbas nån gång i livet. De två mest utbredda behandlingsmetoderna, förutom läkemedel, är psykodynamisk terapi och kognitiv beteendeterapi, KBT.

I våra nordiska grannländer, och i Tyskland och Frankrike beskrivs de här metoderna som två skolor som kompletterar varandra. I Sverige har de ställts mot varandra av myndigheter och politiker. Resultatet har blivit ett mer ensidigt utbud av terapi för människor med psykisk ohälsa.

Lyssna på Kaliber. Socialstyrelsen menar i ett pressmeddelande att de aldrig rekommenderat KBT mer än psykodynamisk terapi.

Behandling lönar sig

Två tredjedelar av dem som kom till missbruksvården i början av 2000-talet med ett tungt missbruk hade tagit sig ur detta fem år senare. Också bostads-, arbets- och försörjningssituationen hade förbättrats för många med tungt missbruk. Detta visar en stor uppföljningsstudie av missbruksvården som Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning vid Stockholms universitet gjort. Resultatet av studien ger mera optimistiska siffror än väntat.

I början av 2000-talet genomförde Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning, SoRAD, en stor undersökning av drygt 1 800 personer i Stockholms läns missbruksvård. 2007-2009 genomfördes en femårsuppföljning med knappt 500 av dessa personer. Nu redovisas resultatet av den studien.

(mer…)

Är det värt priset, KRIS?

Hemkommen efter en semester i icke uppkopplat skick så är det dags att börja arbeta igen. Allt i skuggan av de avskyvärda attentaten i Norge. Med dessa klingande i bakhuvudet känns det blekt, nästan förmätet, att diskutera andra frågor. Men samtidigt åligger det oss alla att fortsätta diskussionen om vilket samhälle vi vill ha och kämpa för att grundläggande demokratiska värderingar ska gälla. Så vi får väl köra ändå.

I Almedalen fick organisationen KRIS, Kriminellas revansch i samhället, pris för att man varit bäst på att föra fram sitt budskap. Budskapet var ”Statligt knark är också knark”. Med detta budskap menar KRIS att det är fel att behandla opiatberoende personer med Metadon och Subutex. Dessa ska istället erbjudas drogfri behandling. Man menar vidare att det är alldeles för lätt för missbrukare att få tillgång till denna vårdform och att landstingens program läcker subutex som ett såll. Man har på sitt seminarium i frågan angivit att så mycket som 70 % av all svart subutex som finns på gatan kommer från sjukvården. Till intäkt för alla dessa påståenden hänvisar KRIS till sin egen rapport som består av fem intervjuer med Krismedlemmar som använt svart Subutex.

(mer…)

Lagligt försätta opiatpatienter i livsfara

socialstyrelsen-logoNär man stänger av en patient från ett metadon- eller buprenorfinprogram vet sjukvården att patienten med största säkerhet återfaller i ett användande av svart metadon, buprenorfin eller heroin. Man är därmed också i högsta grad medveten om att försätter patienten i ett livsfarligt tillstånd. Hur rimmar detta med grundlagens skrivningar om rätten till hälsa, och med Hälso och sjukvårdslagens skrivningar om god vård? Denna fråga ställde vi till Socialstyrelsen. Efter lång tid fick vi äntligen svar. Svar vi inte var nöjda med eftersom Socialstyrelsen nogsamt undvikit att besvara frågorna.

(mer…)

Samarbetspartners

Följ oss