För ett samhälle utan social diskriminering

Läkemedelsberoende

Vad innebär det att vara läkemedelsberoende?

Att vara läkemedelsberoende betyder att kroppen har vant sig vid läkemedlet, så att när kroppen sedan inte får läkemedlet reagerar den på olika obehagliga sätt (abstinens). Vanliga abstinenssymptom orsakade av lugnande medel och sömnmedel är sömnsvårigheter, illamående och ångest. Smärtstillande läkemedel kan ge abstinenssymptom som muskelvärk, sömnsvårigheter, nedstämdhet och diarré.

Hur vet du om du är beroende?

Vem som helst kan bli beroende. Därmed inte sagt att alla blir det. Det vet du först efter att du tagit ett beroendeframkallande läkemedel under en tid.

Tillfälliga livskriser, ångest, oro, sömnsvårigheter och smärta kan vara början till långvarig läkemedelsanvändning som mer eller mindre omärkligt kan övergå i ett beroende. Problemet läkemedelsberoende är ofta dolt. Ibland kan orsaken till att man en gång började ta läkemedel för länge sedan ha upphört, men man fortsätter ta det ändå, antingen för att få en kick eller för att man blir lugnare av det. Lika ofta fortsätter man för att slippa märkliga och obehagliga symptom. I det senare fallet är beroendet glasklart. Man blir helt enkelt abstinent. Måste man öka dosen för att uppnå samma effekt som tidigare har man utvecklat tolerans vilket i sig är en tydlig varningssignal.

Toleransutveckling: Medicinen har inte samma effekt som från början. Patienten måste öka dosen för att bibehålla effekten
Abstinens: Patienten upplever obehag vid minskning av dosen eller ibland även vid oförändrad dos. Besvären försvinner vid ökning av dosen.

Tidiga tecknen på beroende kan vara svåra att identifiera, men vissa frågor kan vara till hjälp:

  • Hjälper medicinen lika bra som från början eller har dosen höjts? Tar du extradoser?
  • Får du utsättningssymptom om du inte har tagit den vanliga mängden?
  • Har du fått nya problem som till exempel värk, yrsel, oro, psykosomatiska besvär, problem med hjärtrytmen, andningen, magen, tarmen eller urinfunktioner? Har du börjat använda nya läkemedel mot dessa besvär?
  • Använder du andra droger eller alkohol tillsammans med läkemedel?
  • Du bör också se upp om du ägnar mycket tid åt att tänka på medicinen och på hur du ska få ut nya recept.

Hur går det till att minska sitt intag av läkemedel?

Om man vill sluta äta beroendeskapande läkemedel måste man trappa ner dem långsamt. Det gör att abstinensen blir mindre. Ju längre tid som en person använt ett läkemedel och ju högre dos han eller hon tagit, desto större är risken för svår abstinens när man minskar dosen eller helt tar bort läkemedlet. Abstinensen kan hålla i sig länge och komma tillbaka långt efter att man slutat med läkemedlen. Personer som är beroende av smärtstillande läkemedel kan få en mycket intensiv abstinens. Abstinensen är däremot inte lika långdragen som vid lugnande medel och sömnmedel, nedtrappningen kan därför genomföras snabbare vid smärtstillande medel.
Det säkraste sättet att minska läkemedel på, är genom att få hjälp av en kunnig läkare eller sjuksköterska. De kan lyssna på din berättelse och ge råd utifrån den samlade evidensen. Tyvärr finns endast ett fåtal mottagningar i Sverige som har utmärkt kompetens i ämnet läkemedelsberoende. En del mottagningar har inte alls möjlighet att ge råd och stöd, antingen på grund av kunskapsbrister eller resurs-/tidsbrister.
Flera av RFHLs lokalföreningar har kunniga personer som kan ge dig råd och stöd. Du kan också läsa vidare nedan om hur du kan trappa ned och helt sätta ut läkemedel samt förhindra återfall.

Att förhindra återfall, eftervård

Abstinensen kan pågå i veckor och månader efter att man slutat med läkemedlen. Symptomen kan komma och gå med olika styrka och kan försvinna helt i perioder. Ångest, nedstämdhet, sömnsvårigheter och drogsug är inte ovanligt. Abstinensen kan dessutom återkomma under kortare perioder långt senare. De återkommer då ofta i samband med stress, infektioner eller när man dricker alkohol.
Om personen har kognitiva funktionsnedsättningar kan han eller hon få svårt för det sociala livet och att komma tillbaka till arbetslivet. En lång och strukturerad eftervård vara därför vara nödvändig för att förhindra återfall. Det kan till exempel vara nödvändigt att få hjälp med att minska stress och belastning. Under ett år kan det finnas behov av att besöka öppenvården regelbundet.
Många personer med missbruk eller beroende av läkemedel behöver lära sig känna igen och hantera känslor och beteenden som tidigare varit dämpade av läkemedlen. En del personer kan behöva hjälp att lösa sociala och ekonomiska problem som uppkommit under läkemedelsberoendet.
Vissa personer kan behöva fobiträning för att kunna ta sig ut och hjälp för att återskapa sociala nätverk. Ofta behövs arbetsträning för att komma tillbaka till arbetslivet.

Exempel på beroendeskapande läkemedel

Beroendeskapande läkemedel kan delas in i fyra grupper:

1. Lugnande läkemedel och sömnmedel (Bensodiazepiner)

Lugnande läkemedel och sömnmedel minskar hjärnans aktivitet. Det ger minskad oro och gör att man känner sig avslappnad. Medlen är mycket beroendeframkallande. Tar man preparaten under längre tid än två veckor kan man få abstinens.
Vanliga preparat: Sobril, Xanor, Stesolid
Vanliga abstinensbesvär: kramper, depression, ångest, yrsel, synrubbningar, sömnbesvär.

2. Sömngivande läkemedel (Bensodiazepinlika läkemedel)

Vanliga preparat: Imovane, Zopiklon, Stilnoct
Vanliga abstinensbesvär: Ångest, sömnbesvär, minnesstörningar.

3. Smärtstillande läkemedel (Analgetika)

Det finns två grupper av smärtstillande läkemedel, narkotiska och icke-narkotiska. De narkotiska preparaten är starkast. De har effekt på hjärnan och förändrar smärtupplevelsen. Använder man dem under lång tid kan man bli beroende. Det är vanligt att läkemedel innehåller en blandning av de två grupperna narkotiska och ickenarkotiska ämnen.
Vanliga preparat: Citodon, Treo Comp, Tramadol
Vanliga abstinensbesvär: svettning, illamående, diarré, muskelkramper, oro/rastlöshet och ångest.

4. Antidepressiva läkemedel
Antidepressiva läkemedel hjälper främst mot depression. De hjälper även mot fobier och panikångestsyndrom. Det pågår en vetenskaplig diskussion om antidepressiva läkemedel är beroendeframkallande eller inte.
Vanliga preparat: Cipramil, Citalopram, Cipralex, Premalex, Seroxat, Paroxetin, Zoloft, Oralin, Sertralin, Fontex, Fluoxetin, Fevarin
Vanliga abstinensbesvär: huvudvärk, illamående, yrsel, irritation, trötthet/sömnbesvär, svettningar.

Samarbetspartners

Följ oss