För ett samhälle utan social diskriminering

Hårdare regler på Karsudden

Flygbild20KarsuddenBREV FRÅN KARSUDDEN: Försöker att samla ihop mitt huvud. Har just fått reda på att min ansökan till förvaltningsrätten har slarvats bort så permis till min gamla och sjuka mor inte kommer att bli av. Jag skrev och lämnade den personligen till chefsöverläkaren för en månad sedan. Var skall man göra med rättslösheten på den här vårdinrättningen?

Det här är Sverige 2012 med alla skydd för att människor i vård och kriminalvård inte skall behöva vara rättslösa och utsättas för maktmissbruk. Jag har suttit inne i snart 26 år och nu har jag gått ”klanderfritt” under 1 år, utan att ha gjort något fel.

Sen att man blir ”Överkörd” var och varannan vecka, det skall man ”klara av” och så fint det låter när man läser infobladet för den fina vårdformen på Karsudden. Så tycker de som bestämmer att patienten skall man inte bedöma, eller tänka bakåt, utan tänka framåt. Se alla möjligheter som vederbörande har, och hjälpa vederbörande med alla goda kvaliteter, och inga långa vårdtider utan ett snitt på 4-6 år för grova brott.

Som den så kallade ”nya vårdformen” med en lag som arbetas fram till 2016, som innebär att man skall dömas till straff med vård under tiden man sitter av straffet. Sedan skall man bli fri när tiden gått ut MEN det finns en paragraf som kan tillföras så man inte blir fri. Och den fungerar som vården funkar idag, att om man är en fara för sig själv eller andra så kan man bli kvar, fast den tidsbestämda tiden går ut. Precis som mentalvården idag ärpå ”obestämd tid”, eller som vårdintyg från kriminalvården funkar. Att om man får ”vårdintyg” när man sitter i fängelse så blir man inte fri, när tiden går ut på straffet. Utan man blir ”prövad” i förvaltningsrätten om man blir ”frikänd”.

Karsudden har redan börjat anpassa sig till att bli mer av en kåk genom att bli allt ”hårdare ”. Man drar in på maten till patienterna,(halva portioner mat) och man får inte ha mer saker än som får plats i 5 st flyttkartonger, tv – max 32 tum, 1st. data. Inget databord, inga egna sängkläder. Urinprov varje vecka, blåsa alkoholtest varje gång man återvänder från timpermis på staden, även om man inte har de problemen. De som har ansvar på den här kliniken har börjat med att utforma regler för framtiden innan lag eller någon reform är klar. Och var har alla förberedelser kostat skattebetalare i detta län redan?

Jag förstår ej hur man kan börja med något som inte ens har laglig grund. Jag fattar inte att ingen som arbetar, eller kommunen, frågar vad som händer? Vi är fortfarande patienter som är dömda till rättpsyksvård och de lagar som man skall följa görs inte här på Karsudden! Man kan ställa sig frågan om man skrämt ”fotfolket” som arbetar med oss patienter på Karsudden, för det bara händer ändringar var och varannan vecka som inte är bra för oss patienter som sitter inlåsta här. Det är en del saker som faktiskt är rena ”lagöverträdelser”, men ingen vågar eller vill uttala sig, jag gör på detta vis min röst hörd!

Och förvaltningsrätten går bara på överläkarens utsaga, så vad patienten säger eller dokumenterar har ingen verkan. Förvaltningsrätten, får inte läsa journalen som skrivs om patienten under vistelsen på sjukhuset(sjukhusen), så hur skall man få sin röst hörd egentligen? Man skall ju prövas var 6:e månad objektivt om man skall bli fri eller vara inlåst 6 månader till säger lagen. Men hur skall en förvaltningsrätt kunna göra en bedömning av en patient om de inte får gå igenom och läsa vad som står i patientens journal?

Man blir bestraffad om man inte gör som man blir tillsagd, eller om någon annan patient gör något, t.ex. äter för mycket. Då får alla andra patienter lida. Vi fick halverade portioner. Jag som tränar i gym 5 dagar i veckan får inte tillräckligt med mat. Kvällsfika är en smörgås med ett pålägg och en tallrik fil, sen är det bra. Kiosken får ej sälja vad som helst längre, på grund av ohälsan som blir av godisätandet. Det sägs ge fetma som egentligen är en kombination av mediciner och tröstätande. Inte många procent har de problemen men alla får ta del av regelverket som gör att det blir kollektiv bestraffning. Ett hårt ordval men jag kommer inte på något annat ord som passar. Jag skriver på Facebook för jag vågar ej skriva till socialstyrelsen, rädd för att få bestraffning av överläkare. Skall man behandla sjuka människor på detta vis? Tror inte det! Men det här kommer aldrig fram till ”vanligt folk” i stugorna eller till myndigheter, och program som t.ex. ”Uppdrag Granskning” för vem tror på en ”psykpatient”? Ja, nu har jag skrivit lite om vad som händer inom psykvården.

Text: Inkan, Karsuddens sjukhus

Samarbetspartners

Följ oss